Saras seglarkarriär
Till skillnad från många andra duktiga seglare var jag inte kring sex-sju när jag för första gången satte mig i en optimistjolle, utan faktiskt hela 9 år. Det var sommaren 2001 och tillsammans med Åsa skulle jag gå nybörjarkursen på LSS. Jag hade ingen som helst aning om vad detta kunde vara för något innan jag följde med pappa för att köpa min allra första optimist. Prisen prutades ner till 1000 kr, vilket var ganska rimligt.
Jag i min första optimist, ser grymt mycket gladare ut än vad jag minns att jag var.
Jag kan knappast påstå att jag fastnade för sporten. Att guppa omkring i en låda var inget jag tyckte var kul över huvud taget, utan precis som idag var det kompisarna och ledarna jag tyckte bäst om.
Nästa sommar hade Åsa redan seglat såpass mycket att hon platsade i den coola gruppen, dvs "kappseglingsgruppen", medans jag själv gick ännu en nybörjarkurs för att hålla min syster sällskap. I och för sig hade jag inget emot det då, men det visar ju hur otroligt efterbliven jag var.
Utan att själv veta om det seglade jag detta år även mina första poängkappseglingar.
Det roligaste, eller kanske enda roliga, var att bada efteråt. (Julia, Åsa, jag, Johanna)
Ny båt år 2003. Jag minns att pappa visade mig denna bilden och sa att jag skulle göra som killen i SWE 3464 (kränga) men jag förstod aldrig vad han menade. Förövrigt är det Antonia som seglar längst fram.
År 2004 hatade jag att segla. Under tre år hade jag blivit tvingad, och nu blev det bara mer och mer. Det enda jag kunde trösta mig med var att jag då fick träffa mina kompisar Åsa, Anna, Antonia, Frida och Emma.
Men under JSM i Västerås släppte det. Jag lyckades ta mig till guldfinal och kom 10:a i nått eller några race.
Detta året kom jag 25:a, vilket är mitt näst bästa JSM-resultat hittills, och Åsa tog sig på 18:e plats till NM. Varken hon eller jag visste vad det var för något, men jag var väldigt stolt att ha en kusin i landslaget.
Tjejregatta på Rådasjön, 2004. Jag, Olle och (i båten) Frida. Jag tror det var här som jag och Frida kom på att vi båda två blev tvingade att segla av våra pappor.
Omkring år 2005 seglade jag mina första rikskval. Det var grymt läskigt, jag kom typ sist och tyckte det var allmänt tråkigt. Men! Jag kunde träffa Emma, Anna, Frida, Åsa, Antonia och Sofia och det räckte för mig. under rikskvalet i Oxelösund badade vi med Pehr och några andra. Vi hällde massor med tvål i bubbelpoolen så att den svämmade över (detta gjorde vi även om i år) och fyllde hela rummet med skum. Vi hade även prisutdelningscermoni för mig eftersom jag tidigare vunnit ett skid-pris som Anna haft hemma hos sig. Emma var en plats från NM, och mer minns jag inte.
JSM i Gottskär tyckte jag var otroligt roligt. Jag kom mycket sämre än tidigare år, men det gjorde inte så mycket. Efter JSM fick jag ny båt, SWE 3993. Då hade Åsa precis fått sin SWE 4108. Emma och Sofia kom till NM, Åsa fick reservplatsen men blev sjuk. Jag minns att vi under JSM:et roade oss mycket med att reta upp en tant i en affär.
År 2006 var första gången någonsin jag tyckte att själva seglingen var kul. Det gjorde att jag ville komma någonstans och satsade därför på NM vilket jag med marginal lyckades ta mig till. Själva NM:et gick helt åt helvete, men det var en mycket rolig resa (särskilt hemfärden ;) ).
I år var jag alldeles för lat och oseriös för att orka satsa på EM, men tog mig till NM och kom 20:a där. Helt okej med tanke på den lätta vinden som inte alls passade mig. På JSM tog jag iaf min bästa merit hittills, och kom 9:a. Surt att 8:a fick pris.
JNoM 2007 i Danmark
Ja... det var väl det... Nu i e-jollen går det väldigt upp och ner, men det är grymt kul :D
Kapsejsningar och förkylningar på GKSS
Tjohoo. Jag är sjuk som fan. Ont i magen / mår illa / förkyld. Uuuuuuuusch.
Anledning: novemberlovslägret på GKSS
Värt? VÄRT :D
Eller... jodå, trots seriös tränare har det varit värt det. Självklart har vi mest övat på att kapsejsa, segla stående, segla på knäna, segla liggande osv, men också på att slå, få bra fart, starta, backa, snurra, gippa m.m. Och faktum är att tränaren, Jonas, inte brytt sig särskilt mycket om att vi inte satsat helhjärtat på de sistnämnda övningarna, utan snarare lagt våra sista krafter på "den perfekta kapsejsningen".
Anledningen till min förhoppningsvis kortvariga sjukdom kan i och för sig inte bara bero på själva lägret... för lite sömn bidrar nog en hel del, trots att Emma och jag sov oss igenom en hel jättedålig skräckfilm + sov hela natten i måndags. Och framför är det just allt bad som gjort mig sjuk. Jag har kapsejsat som fan, både frivilligt, ofrivilligt, kontrollerat, okontrollerat, i farleden, på banan och inne i hamnen. Jag har dessutom fastnat i botten extremt ofta, vilket är extremt jobbigt eftersom man då måste välta upp båten i lä och då får man, om man ens överlever själva drunkningen, kallt vatten i hår och mössa som fryser ner hela skallen på en. Men ändå måste man kämpa vidare, det blåste skitmycket och man typ dog.
Men, roligast har i alla fall in/ut -gångarna varit! Totalt kaos :D Igår när vi kullavikare (jag räknar numera även mig själv som en) slutligen bestämt oss för att gå ut ville alla gå ut samtidigt, och alla ville ta den bästa rampen där det dock bara får plats en båt i taget. Medans Åsa tappar sin båt som blåser iväg och kapsejsar, sitter Adam i en väldigt konstig ställning för att få på rodret, Gustaf försöker bokstavligen talat trycka i sin båt i vattnet där min båt ligger och jag försöker hissa seglet som sitter fast p.g.a att skotet sitter stenhårt i råttan. Åsa skriker i panik, Adam ropar efter hjälp eftersom han också håller på att tappa sin båt, Gustaf springer för att hjälpa Adam och jag gapskrattar. Så jäääävla kul. Efter att Gustaf kravlat sig in i min båt och lossat skotet tappar jag dock min egen båt som kapsejsar in under rampen och fastnar där.
När vi skulle in igen efter passen tryckte alla in sig så gott det gick. Jag kom seglandes in mot bryggan, bad Åsa ta emot mig men det ville hon inte, så istället fick jag fortsätta rakt in och, "donk", krocka med bryggan (även lite med Åsa, Calle och övriga båtar), slänga mig från båten, nästan landa i vattnet och till slut krångla mig upp på land. Strax efter mig kom Emma och gjorde samma sak.
Förmiddagssamlingarna har varit aningen svåra att koncentrentrera sig på och vi har fått väldigt många "håll-käften-vi-har-samling"-blickar p.g.a plötsliga skrattattacker.
Jag: "Men shit vad korta naglar du har!"
Ludde: "Ah men det är bara för att när vi har prov blir jag så nervös så då käkar jag typ upp allting"
(HAHAHAHAHAHA)
Antonia: "Käkar du upp provet?" :O
(HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHHAHAH)
Nä, nu orkar jag inte skriva mer. För er som undrar så dansade jag, Emma och Åsa (a.k.a Powerpuffpinglorna :D) en väldigt söt jenkadans med mjukisbyxorna högt uppdragna i midjorna och fickorna hängandes utanför igår. Ni kan ju tänka er hur det såg ut.
Krya på mig! Och Ludde, han är också sjuk :P
/SARA
Cp förarbeviskurs :D
På lördagmorgonen skulle vi ha sjöpraktik i Långedrag kl 9, och efter väldigt lite sömn och mycket flängande fram och tillbaka både mellan rummen i huset, och mellan själva huset och hamnen kom vi ner någon gång kvart i - tio i. Efter att vår "lärare", Jan, nästan trillat i vattnet började vi åka utåt. En tredjedel av oss hjälpte honom att styra / navigera / hålla utkik, och de två återstående grupperna satt antingen framme på fören och pratade, eller nere i ruffen och pratade. Det pratades mycket, eftersom det inte fanns så mycket annat att sysselsätta sig med. Fantasifulla som vi är var det ändå väldigt trevligt.
Men ärligt talat, vad var det för jävla sjöpraktik egentligen? På det lilla diplomet vi fick efteråt stod det massa saker, typ: tilläggning, förtöjning, navigering, ta ut kurs, ta ut bäring, följa märken, kasta loss osv. HAHAHAHA. Ofta vi gjorde nått av det. När man väl styrde / navigerade / höll utkik var det ända man gjorde att antingen styra mot något riktmärke han föreslagit, kolla var på sjökortet man var eller "hålla utkik". Det var lätt dimma, väldigt svag vind och kallt som fan, så det var inte särskilt mycket att hålla utkik efter.
Men det var chill! Ofta vi hade pallat vara seriösa :D Det enda vi lärde oss var att Emma kan gapa större än mig och Åsa (mätt med passare), och att det verkligen inte ser ut som Titanic för att man står längst ut i fören och håller ut armarna.
Nästa dag skulle vi ha test-prov på förmiddagen och riktigt prov på eftermiddagen. Test-provet gick vi igenom tillsammans och det riktiga provet var helt sjukt. Visserligen var det inte särskilt svårt, eller svårt alls, men om man frågade Jan för att man inte förstod frågan sa han bara tex: "0-3 meter ska det vara, Skriv det"
CHILL :D Alla klarade provet med alla rätt eftersom han gick igenom dem innan han lämnade de till den riktige provförrättaren Raimo (även kallad Bamse) och rättade alla fel. Bara för det är han Nalle Puh :)
Nu orkar jag inte skriva mer.
Efter provet körde jag och pappa ner min båt till GKSS där vi ska träna i mrogon, på tisdag och på onsdag (FETT OVÄRT, palla att det typ kommer vara minusgrader och blåsa ganska mycket de två första dagarna. Usch. Tränaren är dessutom värsta seriös tydligen). Pappa har köpt ny bil (nästan exakt likadan som vår gamla, väldigt nödvändigt OH JA. Enda skillnaden är att panelen är svart istället för beige, och nyare dårå).
Temperaturen låg uppskattningsvis på omkring 100 minusgrader, det spöregnade och blåste kuling (inte överdrivet mycket överdrivet, faktiskt).
Kall som en jävla isbit kom jag hem vid tre (vintertid! ;) ) tog ett bad, och läste två sidor i min bok innan jag somnade och sov tills middagen.
För lite sömn är förödande.
Dessutom drömmer jag helt sjuka drömmar.
Aja. Imorgon kommer jag ha tappat känseln i tårna. Ovärt, ovärt, ovärt.
Pussssiiiiiii!!!!!!!!!!! //sara HAHA :D
avundsjuka
Anna är i Changhai. Hon solar och badar varje dag, shoppar billigt och på kvällen äter hon god mat på på coola resturangar inne i den upplysta storstaden.
Jag är extremt jävla avundsjuk. Kolla bilderna liksom! Inte för att jag har pratat med Anna såpass noggrant att jag vet vad hon tillbringar dagarna med, men jag kan tänka mig. När jag ser bilderna hon laddat upp blir jag nästill grön av avundsjuka när jag tänker på vad jag själv sysselsätter mig med. Skola, kompisar, dator. Inte för att jag vill byta bort kompis-delen, men "sola, bada, shoppa, syster (Sofie är ju schysst som satan för att vara lillasyster), resturangmat" låter ju långt ifrån fel.
Aja, gött mos för Anna då... Bäst för henne att hon köper något fint till mig ;D
Min skoldag idag bestod av att packa ur mitt skåp och ha gympa, eftersom jag, större delen av dagen, var hos tandläkaren och åt lunch med mina föräldrar. Är faktiskt smått imponerad av hur bra det gick, de som knappt pratat med varandra (i annat syfte än bråk) på flera år.
På gympan var vi bara tjejerna från vår klass (dels p.g.a. vår skolas extremt töntiga idé med tjej / kill - gympa, dels för att tjejerna i parallellklassen var på skolbio), vilket var rätt skönt. Vi håller på med redskap och Maggan brukar ha fullt upp med att kolla på hur folk gör saker och ting för att bedöma vilken poäng de ska få på varje moment. Nu kunde man t.o.m. hinna få lite tips från henne.
Efteråt hörde vi rop och ljudet av studsande bollar inifrån salen och upptäckte till vår stora förvåning att killarna i klassen spelade fotboll på övertid. De såg ut att ha riktigt kul, vilket i och för sig såg rätt fel ut med tanke på vår klass, så jag och Malin bestämde oss för att vara med trots att vi redan duschat och bytt om. När vi väl knutit skor och satt upp hår hade de dock redan slutat, så det blev inget med det.
Istället tillbringade jag eftermiddagen med Emma. Kärlek på det.
Pusssyyyyyy! PS. Säg till om ni har Comviq för då skickar jag gratis sms! :D
GAIS - Malmö FF
Kvällen inleddes på Gamleport där Cassi fick 500 kr av två fyllon. Vi andra satt spänt och tittade på, aningen skrajja eftersom ena gubben kommit fram till henne och sagt med mörk skrovlig röst: "du, jag känner inte dig men jag måste snacka med dig om en jävligt viktigt sak". Cassi fnissade "Javisst!", log stort och följde med honom. Vi andra blev mycket chockade när vi såg bunten med 1oo-lappar som sedan trycktes ner i hennes handen.
Efter det bar det iväg mot matchen. Vissa var redan såpass fulla att de snubblade på trottoarkanterna samtidigt som de hest skrek allt de kunde att "Skånejävlar här kommer grönsvart!" (Vad nu det skulle vara för något slags hot), vilket var rätt underhållande att se på tills man bokstavligt talat trampade på dem.
Kl sju, eller strax därefter, drog matchen igång, och därmed även gais-klacken ordentligt. Alla skrek och sjöng allt de orkade, tills 9:onde minuten då Malmö fick in 1-0 och klacken tystnade abrupt. Visserligen kom de igång igen strax efteråt, men inte med samma glada toner. Efter ytterligare någon knapp halvtimma sparkade "danskjävlarna" in ett mål till och vissa i klacken övergick från att vara aningen dämpade till rent förbannade, både på Gais, Malmö och domaren. Allting verkade allmänt visset tills andra halvlek började, och då var både gais-klacken och gais-laget piggare igen. Vi skek och hejade allt vi kunde och Gais spelade riktigt bra och fick, efter inte överdrivet lång tid, in 1-2. Klacken tjöt (vrålade) och det blev många bra målchanser innan Gais slutligen kvitterade. Alla blev väldigt, väldigt glada tills de upptäckte att domaren blåst offside och därmed gjort målet ogiltligt. Domarjävlen/domarhoran etc. blev plötsligt, om möjligt, ännu mer hatad. Enligt en gubbe med brun jacka framför oss borde domaren polera pungen. :)
Efteråt träffade vi en kvinno-hatande gubbe och en typiskt IFK:are (enligt Isak); 40+, snusande och orakad. IFK:aren somnade. Tror han missade sin hållplats, jag menar, ofta han hade råd att bo ute vid oss. Såg liksom ut som en uteliggare.
Aja. Pusshej! /Sara
Sommar 2007
<3
Höst
Det här är höst för mig.
Gula, röda och bruna löv bland övermogna bär och frukter, kottar, nötter och kastanjer.
Jag gillar det.
Nu är Anna i Kina, så jag får försöka sköta bloggen själv under de två kommande veckorna. Men det går nog bra. Jag ska försöka göra henne glad, genom att lägga upp så mycket bilder som möjligt. De får kanske bli något slags bild-tema nästa vecka.
Igår försökte vi bryta oss in på AM4, militärbasen vid Tångudden. Sjukt läskigt. Sjukt kallt. Sjukt kul. Vi lyckades dock inte helt, men jag har en plan tills nästa gång.
Utanför militärbasen, på båtvarvet, borde man göra en skräckfilm. Den hade blivit grymt bra. Dessutom finns där en stor gammal skuta som är mysig att sitta och snacka på. Fast den är kall, och den är läskig. Den knarrar. Jag ångrar att jag inte hade med min kamera, då hade jag kunnat visa er. Ni får istället föreställa er något utifrån mina futtiga beskrivningar. Lycka till.
För att vara lite seriös var jag väldigt bra på att länsa idag på träningen. I övrigt kan jag verkligen inte segla.
Det var skitkallt precis innan vi gick ut, så jag och Åsa tog på oss en väldig massa plagg, vilket senare gjorde att det blev ett oerhört varmt seglingspass.
I Kullavik, där vi seglar, har de denna helgen ett tjej-läger för optimister från hela Sverige. Jag fattar inte varför det aldrig ordnades något sånt för oss. Det hade ju varit jättekul! Måste ha varit för att vi redan var så bra, och de som nu ska efterträda oss talangfulla 92:or måste säkert bara tränas lite extra. Så är det nog.
Detta gjorde att KKKK's (Kullaviks Kanot- och KappseglingsKlubb) pyttelilla omklädningsrum på ca 6 kvadrat-meter blev fullproppat med små optimist-tjejer precis när vi skulle byta om. Mig gjorde det egentligen ingenting, jag hade verkligen inget emot att dröja kvar lite på land, men jag måste erkänna att det var aningen frustrerande att hitta min svarta sjal nertrampad på golvet efteråt.
Just nu sitter Anna på planet.
Just nu sitter Sara vid datorn.
SEGT.
Gymansie-dagar, -mässor och -val
Nu börjat snacket om vilket gymnasium man bör välja komma igång ordentligt. Det finns en väldig massa olika linjer, profiler och inriktningar som verkar roliga, tråkiga eller intressanta, verkar ha mycket eller lite plugg, roliga/tråkiga människor osv. Och när man väl bestämt sig för några linjer man kanske vill gå underlättar det knappast att det finns drygt 80 gymnasieskolor i området kring Göteborg.
Trots brochyrer och besöksdagar känner vi oss knappast klokare än innan hysteriet började. Om möjligt känner vi hos bara tusen gånger mer förvirrade, och onsdagens gymnasiemässa gjorde det inte mycket bättre.
Mässan bestod av många, många montrar utställda från olika gymnasium i området. Överallt gick (förutom alla miljontals nior) tvåor och treor omkring i skoltröjor och delade ut papper om att just deras skola var bäst. De dök upp, frågade frågor i stil med "Vad är du intresserad av?, "Har du hört något om blahablaha-skolan?" m.m, och tog sedan bokstavligen tag i ens hand, öppnade den och tryckte i en bunt med brochyrer och sa att "då ses vi snart!". Efter att proceduren upprepats upp emot hundra gånger lärde man sig att svara tillbaka. "Vad är du intresserad av?" - "Inte dig i alla fall....".... Bland allt myller hände det dock att folk inte hörde vad man sa, och många missförstånd uppstod, men man slapp konfrontera dem om man lyckades fly därifrån tillräckligt snabbt.
Till slut bar man på så mycket kursplaner och sheman att händerna domnade och man riskerade att tappa ut dem över golvet, och inte kunna plocka upp dem utan att bli ihjältrampad.
Vissa av gymnasierna hade kommit på idén att dela ut påsar med tryck på, så vi gick fram till ett och tog emot en påse som en tjej ivrigt viftade med. "Är ni intresserade av media?" undrade hon med universums största leende. "Nej... vi vill bara ha en påse." Leendet dog snabbt och hon vände sig bort.
Det bjöds på en otroligt god cheesecake, lite olika kakor och kex, juicer och annat gott. Här och där blev folk klippta, sminkade och masserade. Om man ville gå naturbruk kunde man dessutom testa att styra någon slags trädhuggar-maskin, som dock inte verkade särskilt underhållande.
Tyvärr spenderade vi nog lite för mycket tid på stället, bl.a. gick Sara och Linn fram och tillbaka framför två tv4-gubbar i hopp om att bli intervjuade i drygt en halvtimme, och Frida försökte fjäska sig in hos ett ridgymnasium ("Jag rider min kompis häst varje söndag!"). Ingenting lyckades, så vi åkte till Fröken Olsson och åt något som rekomenderar alla att prova: nämligen varm croissant med creamcheese och marmelad. Ortoligt mycket bättre för att få gymnasietankarna åt rätt håll!
(Förlåt för detta super-seriösa inlägg, men vi har inget annat att skriva om...)
Förarbevisutbildning
Chill att vi tar rökpauser var tionde minut på förarbevisutbildningen. Ledaren, en tjock, senil gubbe i 70-års åldern som är domaren (det första han sa till mig var: "Dig känner jag igen..." + stort hånleende) röker och vi dampar. Idag upptäckte vi en väldigt kul grej med förstoringsglasen. Då tog vi paus. Och vi har en timmas lunch. Undra hur många cigg han röker på den timmen... Fikar gör vi också. Och han kallar oss "löv" (tror han menar love) och gumman. Läskigt värre. Vi är den jobbigaste gruppen han någonsin haft. Och den består av mig, Åsa, Emma, Antonia, Alexander, två till tjejer och två till killar som är typ 7 (12).
Nu ska jag sova (noog!). Jag sov totalt max 3 timmar inatt och då hade jag ont i magen och ryggen, så jag sov knappt då heller. The Ring suger.
Hejdå ha ett kul liv!
Och kissa inte i andras brevlådor! Och säg till om ni hittar en kolhydrat! Och sno en moppe om ni vill köpa godis!
Home, sweet home
I alla fall, med tanke på Emmas tidigare kommentar, måste jag bara förbereda er på att jag verkligen INTE är särskilt mycket bättre än innan. Enda skillnaden är att mina fingrar har fått någon slags fobi för att segla eftersom det har varit ca 45 minusgrader när vi seglat. Tänk då vattentemperaturen!
Och en till skillnad, jag kommer tyvärr inte kunna närvara när ni drar skämt eller berättar eller gör något roligt, eftersom jag får för ont i magen av att skratta. Nej, mag-träning är inte min grej. Eller så är det magmuskler som inte är min grej....
//Sara
Förövigt måste jag bara nämna lite grejer om Claes segling. Grattis till Next team (eller vad det nu hette)!
MEN, en sak stör jag mig något enormt på. Claes har för mig alltid varit en vädlgit oseriös person som i första hand njuter av den sociala delen av segling, men det verkar ha ändrat sig nu. I helgen, då jag insåg att segling nog inte var min grej, utan att jag bara alltid trott det, var han vääääldigt, väldigt seriös. Han gick ut först, och pratade typ inte med någon varken innan eller under seglingarna. Jag hade därför en människa mindre att diskutera mina sunkiga resultat med. Holger försökte förbättre mig, men lyckades tyvärr inte (det är hela mig det är fel på). Jag saknar helt enkelt den gamla Claes!
Som kompensation för detta verkar det som om han måste han tydligen vara dubbelt så seriös på land, och därför åt han i helgen upp både min lott och min korv, snodde min cykel och påminde mig väldigt mycket om hur kort jag var. han som tidigare var en av de ytterst få personer som inte gjorde det... och pinsamt nog är jag lika kort som Sofie nu mera.
Motala
Nu är jag i Motala och hinner inte / orkar inte skriva särskilt mycket men ni ska få en kort liten rapport!
Jag kommer säkerligen ha gått ner ca 10 kg när jag kommer hem för vi cyklar överallt, jag har varit på ett styrkepass, ett seglingspass och ett (skitjobbigt!) spinningpass. + en gympa lektion, men då spelade vi bara volleyboll. Och jag har bara varit här i två dagar nu. Volleybollen var väldigt kul faktiskt, under en "match" ramlade varannan person när de skulle slå iväg bollen, en kille sparkade alltid på den och en annan kille sa en skitrolig kommentar (jag höll på att skratta ihjäl mig) men jag minns den inte längre.
Imorgon ska jag styrketräna på morgonen, gå på någon lekiton kanske och sedan segla. Heeeejdåååååå!
PS: Vår bamba i Göteborg är säääämst gemfört med den som är här (fast ingen säger "bamba"). Bambatanterna är ASSCHYSSTA! Jag vet att ni inte tror mig, men ändå, de är värsta trevliga. Visste inte att det fanns såna.... DS.
/Sara ("Hej det är Sara på Saras telefon" hahahahahahahaha)
Hur goth är du?
Anna, du är lika gotisk som Ernst i Sommartorpet
Troligen är ditt största mål i livet att komma med i Big Brother och bli dyrkad av pressen.
Hur FAN hittade du till den här sidan?!
-7.56% Goth
(-9 poäng)
http://odiumclothing.net/cat/gothpoint.php
Idag var vär första dag på praon. Jag ska prao på Selden mast i två veckor, jag tror de här kommer bli de två värsta veckorna i mitt liv! Och mer än så här orkar jag inte skriva. Nu ska gå och lägga mig, god natt.
Att studera en tre-åring under 5 min.
Andreas hoppar omkring och dunsar allt han kan i golvet. "Donk, donk, donk". Han slänger sig och anfaller något osynligt på mattan samtidigt som han för full hals skriker att han ska "döda dig, döda dig!" Han rullar runt på mage, bankar med knytnävar i golvet och vrålar så högt han kan, men tystnar plötsligt då han får syn på ett blått, långt, jättelikt gummiband. Han reser sig snabbt och plockar upp det. Han studerar det noggrant under tystad och trär det sedan som en sjal runt halsen och tar några catwalks-rundor i rummet.
"Okej då tar vi honom!" ropar han plötsligt, morrar och drar av bandet från halsen så våldsamt att han nästan stryper sig själv och kastar sedan iväg det. Han plockar upp det igen och börjar mödosamt linda det runt pekfingret och sedan några varv runt halsen när han ändå håller på. Han viftar med änden och morrar högt.
Sedan lindar han ut sig själv ur det och försöker sätta på sig det som ögonbindel. "Tack så mycket, tack så mycket! Nu är du fast, jag har fångat ett spöke!"
420-segling
I tisdags bestämde vi oss för att segla lite med Annas 420, bland annat testa spinnakern. Vi var minst lika dåliga på att segla in båten till bryggan; Sara försökte hopa upp på bryggan i förbifarten men fastnade klängandes på kanten. Det tog en stund innan hon kom upp, smidig som en elefant och vig som ett kylskåp som hon ju är, och x100 tack vare hängselen som hindrade henne från att lyfta benen varken högre eller längre fram än vad som krävs för att ta sig framåt. |
Spådomar
Under helgen spådde vi även varandra, och detta blev resultaten:
Känns trevligt att jag ska gifta mig med Claes, men tyvärr kommer vi bråka ganska mycket... Hmm... ;)
Anna och Isak kommer däremot att ha ett perfekt liv med två barn, massa pengar, inga bråk och mycket, mycket kärlek!
Den krångliga moppeturen
I fredags skulle vi ta moppen till Emma, som bor i Örgryte. Det skulle därför bli en ganska lång och komplicerad väg från Långedrag, man måste nämligen åka in till stan, trassla runt lite där och sedan (förhoppningsvis) komma ut på andra sidan. Vi började planering redan på morgonen med att leta upp kartor på hitta.se. Kartorna angav självklart närmaste vägen för bil, och därmed ut på motorvägen. Med moppen får vi inte lov att åka på motorvägen, så vi skrev ut kartan och letade upp en egen väg.
När vi väl hade packat klart allt åkte började vi åka, Sara skjutsade Anna som var livrädd. Allt går hyfsat bra tills vi kommer till Majorna, då vi av någon konstig anledning svänger in på en liten gata och hamnar helt fel i en vändzon. Vi stannar och diskuterar vart vi ska ta vägen, och hittar efter lite krångel ut till den rätta vägen igen.
Nästa problem uppstår vid Järntorget. Vi hamnar på en gata där alla filer visar att man ska svänga till höger, men vi vill fortsätta rakt fram. Medans vi väntar på grönt ljus kommer Sara plötsligt på den briljanta, men förbjudna, idén att köra rätt över spårvagnsspåren till gatan framför. Hon sneddar fram framför några stillastående bilar och Anna skriker högt i protest, men vi hamnar i alla fall rätt. Sedan försöker Sara byta fil, för skojs skull, men det visar sig vara en bil i vägen och vi är riktigt nära att krocka.
Vid heden glömmer vi ta till höger och hamnar nästan på motorvägen innan vi i sista sekund åker in på en parkering och vänder.
Vid Korsvägen fattar Sara ingenting, men tack vare de långa köerna till bokmässan hinner Anna, med sitt enastående lokalsinne, förklara vägen.
Efter totalt 50 minuter är vi stelfrusna men kommer fram utan att han varken vurpat eller krockat.
