Home, sweet home

 Inte för att den där frasen stämmer särskilt bra in, men ändå. Jag är hemma nu... Jag vet att ni har saknat mig något otroligt.

 I alla fall, med tanke på Emmas tidigare kommentar, måste jag bara förbereda er på att jag verkligen INTE är särskilt mycket bättre än innan. Enda skillnaden är att mina fingrar har fått någon slags fobi för att segla eftersom det har varit ca 45 minusgrader när vi seglat. Tänk då vattentemperaturen!
 Och en till skillnad, jag kommer tyvärr inte kunna närvara när ni drar skämt eller berättar eller gör något roligt, eftersom jag får för ont i magen av att skratta. Nej, mag-träning är inte min grej. Eller så är det magmuskler som inte är min grej....

//Sara

 Förövigt måste jag bara nämna lite grejer om Claes segling. Grattis till Next team (eller vad det nu hette)!
 MEN, en sak stör jag mig något enormt på. Claes har för mig alltid varit en vädlgit oseriös person som i första hand njuter av den sociala delen av segling, men det verkar ha ändrat sig nu. I helgen, då jag insåg att segling nog inte var min grej, utan att jag bara alltid trott det, var han vääääldigt, väldigt seriös. Han gick ut först, och pratade typ inte med någon varken innan eller under seglingarna. Jag hade därför en människa mindre att diskutera mina sunkiga resultat med. Holger försökte förbättre mig, men lyckades tyvärr inte (det är hela mig det är fel på). Jag saknar helt enkelt den gamla Claes!
 Som kompensation för detta verkar det som om han måste han tydligen vara dubbelt så seriös på land, och därför åt han i helgen upp både min lott och min korv, snodde min cykel och påminde mig väldigt mycket om hur kort jag var. han som tidigare var en av de ytterst få personer som inte gjorde det... och pinsamt nog är jag lika kort som Sofie nu mera.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0