Saras seglarkarriär
Nu när jag ändå är sjuk och uttråkad kan jag ju lika gärna skriva i bloggen, och därmed om det jag lovade Claes för någon månad sedan att göra. Nämligen en "tillbakablick" på min segling.
Till skillnad från många andra duktiga seglare var jag inte kring sex-sju när jag för första gången satte mig i en optimistjolle, utan faktiskt hela 9 år. Det var sommaren 2001 och tillsammans med Åsa skulle jag gå nybörjarkursen på LSS. Jag hade ingen som helst aning om vad detta kunde vara för något innan jag följde med pappa för att köpa min allra första optimist. Prisen prutades ner till 1000 kr, vilket var ganska rimligt.
Jag i min första optimist, ser grymt mycket gladare ut än vad jag minns att jag var.
Jag kan knappast påstå att jag fastnade för sporten. Att guppa omkring i en låda var inget jag tyckte var kul över huvud taget, utan precis som idag var det kompisarna och ledarna jag tyckte bäst om.
Nästa sommar hade Åsa redan seglat såpass mycket att hon platsade i den coola gruppen, dvs "kappseglingsgruppen", medans jag själv gick ännu en nybörjarkurs för att hålla min syster sällskap. I och för sig hade jag inget emot det då, men det visar ju hur otroligt efterbliven jag var.
Utan att själv veta om det seglade jag detta år även mina första poängkappseglingar.
Det roligaste, eller kanske enda roliga, var att bada efteråt. (Julia, Åsa, jag, Johanna)
Ny båt år 2003. Jag minns att pappa visade mig denna bilden och sa att jag skulle göra som killen i SWE 3464 (kränga) men jag förstod aldrig vad han menade. Förövrigt är det Antonia som seglar längst fram.
År 2004 hatade jag att segla. Under tre år hade jag blivit tvingad, och nu blev det bara mer och mer. Det enda jag kunde trösta mig med var att jag då fick träffa mina kompisar Åsa, Anna, Antonia, Frida och Emma.
Men under JSM i Västerås släppte det. Jag lyckades ta mig till guldfinal och kom 10:a i nått eller några race.
Detta året kom jag 25:a, vilket är mitt näst bästa JSM-resultat hittills, och Åsa tog sig på 18:e plats till NM. Varken hon eller jag visste vad det var för något, men jag var väldigt stolt att ha en kusin i landslaget.
Tjejregatta på Rådasjön, 2004. Jag, Olle och (i båten) Frida. Jag tror det var här som jag och Frida kom på att vi båda två blev tvingade att segla av våra pappor.
Omkring år 2005 seglade jag mina första rikskval. Det var grymt läskigt, jag kom typ sist och tyckte det var allmänt tråkigt. Men! Jag kunde träffa Emma, Anna, Frida, Åsa, Antonia och Sofia och det räckte för mig. under rikskvalet i Oxelösund badade vi med Pehr och några andra. Vi hällde massor med tvål i bubbelpoolen så att den svämmade över (detta gjorde vi även om i år) och fyllde hela rummet med skum. Vi hade även prisutdelningscermoni för mig eftersom jag tidigare vunnit ett skid-pris som Anna haft hemma hos sig. Emma var en plats från NM, och mer minns jag inte.
JSM i Gottskär tyckte jag var otroligt roligt. Jag kom mycket sämre än tidigare år, men det gjorde inte så mycket. Efter JSM fick jag ny båt, SWE 3993. Då hade Åsa precis fått sin SWE 4108. Emma och Sofia kom till NM, Åsa fick reservplatsen men blev sjuk. Jag minns att vi under JSM:et roade oss mycket med att reta upp en tant i en affär.
År 2006 var första gången någonsin jag tyckte att själva seglingen var kul. Det gjorde att jag ville komma någonstans och satsade därför på NM vilket jag med marginal lyckades ta mig till. Själva NM:et gick helt åt helvete, men det var en mycket rolig resa (särskilt hemfärden ;) ).
I år var jag alldeles för lat och oseriös för att orka satsa på EM, men tog mig till NM och kom 20:a där. Helt okej med tanke på den lätta vinden som inte alls passade mig. På JSM tog jag iaf min bästa merit hittills, och kom 9:a. Surt att 8:a fick pris.
JNoM 2007 i Danmark
Ja... det var väl det... Nu i e-jollen går det väldigt upp och ner, men det är grymt kul :D
Till skillnad från många andra duktiga seglare var jag inte kring sex-sju när jag för första gången satte mig i en optimistjolle, utan faktiskt hela 9 år. Det var sommaren 2001 och tillsammans med Åsa skulle jag gå nybörjarkursen på LSS. Jag hade ingen som helst aning om vad detta kunde vara för något innan jag följde med pappa för att köpa min allra första optimist. Prisen prutades ner till 1000 kr, vilket var ganska rimligt.
Jag i min första optimist, ser grymt mycket gladare ut än vad jag minns att jag var.
Jag kan knappast påstå att jag fastnade för sporten. Att guppa omkring i en låda var inget jag tyckte var kul över huvud taget, utan precis som idag var det kompisarna och ledarna jag tyckte bäst om.
Nästa sommar hade Åsa redan seglat såpass mycket att hon platsade i den coola gruppen, dvs "kappseglingsgruppen", medans jag själv gick ännu en nybörjarkurs för att hålla min syster sällskap. I och för sig hade jag inget emot det då, men det visar ju hur otroligt efterbliven jag var.
Utan att själv veta om det seglade jag detta år även mina första poängkappseglingar.
Det roligaste, eller kanske enda roliga, var att bada efteråt. (Julia, Åsa, jag, Johanna)
Ny båt år 2003. Jag minns att pappa visade mig denna bilden och sa att jag skulle göra som killen i SWE 3464 (kränga) men jag förstod aldrig vad han menade. Förövrigt är det Antonia som seglar längst fram.
År 2004 hatade jag att segla. Under tre år hade jag blivit tvingad, och nu blev det bara mer och mer. Det enda jag kunde trösta mig med var att jag då fick träffa mina kompisar Åsa, Anna, Antonia, Frida och Emma.
Men under JSM i Västerås släppte det. Jag lyckades ta mig till guldfinal och kom 10:a i nått eller några race.
Detta året kom jag 25:a, vilket är mitt näst bästa JSM-resultat hittills, och Åsa tog sig på 18:e plats till NM. Varken hon eller jag visste vad det var för något, men jag var väldigt stolt att ha en kusin i landslaget.
Tjejregatta på Rådasjön, 2004. Jag, Olle och (i båten) Frida. Jag tror det var här som jag och Frida kom på att vi båda två blev tvingade att segla av våra pappor.
Omkring år 2005 seglade jag mina första rikskval. Det var grymt läskigt, jag kom typ sist och tyckte det var allmänt tråkigt. Men! Jag kunde träffa Emma, Anna, Frida, Åsa, Antonia och Sofia och det räckte för mig. under rikskvalet i Oxelösund badade vi med Pehr och några andra. Vi hällde massor med tvål i bubbelpoolen så att den svämmade över (detta gjorde vi även om i år) och fyllde hela rummet med skum. Vi hade även prisutdelningscermoni för mig eftersom jag tidigare vunnit ett skid-pris som Anna haft hemma hos sig. Emma var en plats från NM, och mer minns jag inte.
JSM i Gottskär tyckte jag var otroligt roligt. Jag kom mycket sämre än tidigare år, men det gjorde inte så mycket. Efter JSM fick jag ny båt, SWE 3993. Då hade Åsa precis fått sin SWE 4108. Emma och Sofia kom till NM, Åsa fick reservplatsen men blev sjuk. Jag minns att vi under JSM:et roade oss mycket med att reta upp en tant i en affär.
År 2006 var första gången någonsin jag tyckte att själva seglingen var kul. Det gjorde att jag ville komma någonstans och satsade därför på NM vilket jag med marginal lyckades ta mig till. Själva NM:et gick helt åt helvete, men det var en mycket rolig resa (särskilt hemfärden ;) ).
I år var jag alldeles för lat och oseriös för att orka satsa på EM, men tog mig till NM och kom 20:a där. Helt okej med tanke på den lätta vinden som inte alls passade mig. På JSM tog jag iaf min bästa merit hittills, och kom 9:a. Surt att 8:a fick pris.
JNoM 2007 i Danmark
Ja... det var väl det... Nu i e-jollen går det väldigt upp och ner, men det är grymt kul :D
Kommentarer
Postat av: Sara
Assåå guud vad söt du var när du var liten i den där optimisten! :D
Trackback
