Yepp. Anna, som ju har sugit på att blogga på vår blogg, bloggar massa bra grejer på annasaustralien.blogg.se.

Vilket i och för sig peppar mig. Jag har dock inget viktigt eller intressant alls, jag mår mest bara allmänt dåligt över att Anna är i Australien, Ebba i Bryssel, Jakob i Örnsköldsvik och Niclas i Örebro. Jag genomgår någon form av psykosocial pupertet (kände i och för sig aldrig att jag hade den där i 14-års åldern, så det kanske kommer nu, vem vet?) all over again och det suger. Jag vet inte vad jag vill. Alls. Imorgon, i helgen, om ett halvår, efter gymnasiet eller i mitt liv. Jag vill inte komma på "rätt" sak, jag vill bara vilja något. Så snurrigt är det.

Skolan har börjat på riktigt nu. Jag har förvisso bara haft tre lektioner, varav den senaste var superflummig och jag lekte kulturell (fast alla som känner mig vet att jag är super-okulturell). Men jag har fått två läxor. Nej men vad fasen skriver jag om det här om? Jag halkar in på Annas och alla andra utomlandningars spår. Sånt där hade ju varit lite kul att veta om jag inte varit i tråkiga, trista, urusla, bajsiga, regniga (fast jag vill inte ha sol), ensamma Göteborg, Sverige.

Nu ska jag försöka sova innan jag råkar ta livet av mig. Bajjbajj!

Bla jag ar sa frukatnsvart trott pa att folk bara tar for fivet att jag vet allt och att jag klara mig sjalv har det gor jag faktiskt inte. Nu har jag lunchrast och efter det tva perioder med outdoor. Det ar bara det att min class ar pa expedition, ja jag skulle egentligen ocksa vart med dem. Det var inte det att jag inte visse, for det gjorde jag. Forst var jag lite osaker pa tiden sa jag var tvungen fraga om jag fick ga och ta reda pa det pa biologin som vanligt nar jag sager nagot blev det valdigt mycket uppstandelse och alla var inblandade i mitt lilla miniproblem: nar ska jag vara vid bussfickan.

Det slutade med att min larare ringde i sekriatet och fragade. Klockan ett vart de, vilket var bra for jag skulle inte behova ga tidigare, berattade min larare for. Jag kollade pa mitt timetable for sakerhets skull, dar samma larare skrivigt in att jag slutade lektionen klockan 1. Jag fortsatter med att oversatta olika djurarter till grekiska som vi haller pa med anda tills klockan ringer. Nar jag ar pa vag ut ser klockan och den ar tre minuter over ett, jag sprinner i vag till buss fickan, sa diskret jag kan. Men nej, nar jag alldeles nastan ar dar ser jag hur bussen aker, hade jag sprungit lite till och hoppat och skrickigt lite hade dem sakert stannat, men jag kande faktiskt inte for det.

Sa nu sitter jag har i bibloteket och funderar pa hur jag ska underhalla mig sjalv under de kommande tva timmarna. Jag funderde pa att ga hem men det kanske inte ar sa bra idee, jag kan inte vagen och jag har ingen telefon, Joan kommer nog inte bli sa glad over det, annu mindre Jenny.Och eftersom jag inte har nagon telefon kan jag inte ringa och se om de kan komma tidigare. Jag funderar pa om jag ska pa och forsoka byta byta bort biologi. Eller sa lannar jag en bok och gar och gommer min nagonstans, men det kommer bli jobbigt att kanske stota pa nagon fran outdoor oc fa forklara sig och annu varre nagon fran biologin.Eh varfor tog jag inte med mig min dator i dag? Jag blir sa trott pa mig sjalv.

13.40

28juli

Anna

EU flyr sitt ansvar för världens folk. Med stängda gränser mot omvärlden och en allt grymmare behandling av hjälpsökande blir EU mer och mer slutet.

   Sverige och de rika länderna kan och ska ta mer ansvar för människor som söker skydd inom EU. Flyktningar ska behandlas som medmänniskor - inte som brottslingar.

   I klimatkrisens spår kommer fler och fler människor att behöva lämna sina hemländer. EU bär en stor skuld till klimatförändringen och har därmed särskilt ansvar.

Miljöpartiet anser att jordens tillgångar ska räcka till alla människor - inte bara till de rika.

Den 7 juni 2009 är det val i 27 länder i Europa. I förra valet till Europaparlamentet röstade bara var fjärde person under 25 år. Om du är över 18 år kan du göra skillnad med din röst den 7 juni.

Vi behöver ett fräschare EU

De flesta som röstar i valet är över 50 år och medelåldern på våra parlamentariker är över 50 år. Vi vet att de som väljs till Europaparlamentet är erfarna - men har de rätt erfarenheter? Har de dina erfarenheter? Vi tror inte det. Om vi bara har deras erfarenheter får vi en fattig politik.

Din vardag förändras i Europaparlamentet

De flesta beslut i Sverige påverkas av beslut som tagits i EU. Att Ryssland bygger en gasledning över Östersjön, att Sverige ska införa fildelningslagen och direktivet IPRED eller att våra bussar är anpassade så att det enkelt går att ta sig på även för personer med funktionshinder - de är alla EU-beslut som påverkar din vardag. Även om Bryssel kan kännas långt borta så syns besluten tydligt här.

Någon kommer att rösta åt dig

Idag bestämmer en dryg tredjedel av Sveriges befolkning, de 38 procent som röstade förra gången, om vilka beslut våra politiker skall ta i Europaparlamentet. Det är ett problem för demokratin, det är ett problem för EU men inte minst för dig. Eller tror du att den där tredjedelen tycker precis som du? Om du inte använder din röst ger du den till någon annan

Bättre sent än aldrig, vad har hänt sedan sist?

Var hos Olivia i Malmö för några helger sedan. Det var supermysigt och hon lagade skitgod veggie-mat till mig :)

I övrigt, inget intressant. Har försökt komma igång "ordentligt" med HiA-arbetet, men det går riktigt uselt.

Vad som dock är riktigt, riktigt intressant, är Sveriges Elevråd - SVEA. Tidigt en fredagmorgon begav sig nämligen jag och Branko till Emmaboda för att delta på elevrådskongressen. Jag var trött och hade missat min buss på morgonen vilket resulterade i panik + taxi, Branko var nervös och visste inte om han hade tagit med sig tillräckligt många par byxor, och några andra elevrådare kunde vi inte se till.
   Detta skulle det emellertid bli ändring på. När tåget stannade till i Alvesta droppade en hel hög med sovsäckspåpackade eventuella SVEA-människor på, och vi började genast spekulera i huruvida det stämde eller inte. Vid ett tillfälle verkade det dock som att de gick av för tidigt och vi blev djupt besvikna, innan vi till vår stora glödje upptäckte att vi hade haft fel. Istället klev de, tillsammans med oss, av på Emmabodas station. En kiosk, en serbisk förening och några små villor syntes till. På den extremt korta vägen till skolan vi skulle hålla till på hann vi i princip få koll på hela stan. Konsum, Hemköp, gymnasium döpt efter känd författare, lite hus, å + bro, skola med gympasal tillfälligt ombyggd till plena. Vi var alltså framme.
   Vi checkade in och själv blev jag för stunden av med allt jag ägde vilket resulterade i en något småsur mamma och inga pengar. Istället fick vi snygga festivalarmband och en tygpåse med propositioner, schema, penna, mapp, info och annat (inte så) kul. Enligt schemat skulle vi i alla fall inte sätta igång med någonting förrän nästan fyra timmar senare. Det blev till att vara social som tusan.
   Men det var skittläskigt! Vi upptäckte snabbt att vi inte bara var otroligt blyga, utan att alla andra dessutom verkade känna varandra sedan innan. Vi kände oss minst sagt lite lost. Men så tjuvlyssnade vi på en funkis som pratade med två personer. Tjejen nämnde Grön Ungdom, och jag tog därför mod till mig och hoppade in i samtalet. Och såhär i efterhand kan jag inte annat än konstatera att det nog var det bästa beslutet under hela resan. Elli och Helge är fantastiska människor som vi hade fruktansvärt kul med under helgen.
   Och en salig blandning av glassar, bullar, godis, bokrea, konstig-rullande-kula-på-torget, gungande, inledande plena och telefonmöte med GU's valberedning senare befann jag mig i mitt ustkott tillsammans med Helge. Vi skulle behandla stadgar.

   Under den första dagen blev det mycket lek och lära-känna. När det sedan kom till diskussionerna var vi några få som var uppriktigt intresserade, och det visade sig senare i plena att vårt utskott inte bara var grymma på Samuraj, utan också på yrkanden. Sveriges Elevråd - SVEA har nu de bästa stadgarna någonsin, typ.
   Vi har också de bästa fokusområdena någonsin. Vi hade en sjukt häftig debatt i plena där det yrkandet jag pratade för som tusan för gick igenom. Det var coolt som fan. Känslan av att ha pratat så mycket, tänkt så mycket, hoppats så mycket och sedan... vinna. Jag har helt blivit av med min talarstolen-skräck, om än absolut inte nervositet, för den här gången, och jag fick massa komplimanger som fortfarande värmer.

   Senare på kvällen var det dags för bankett. Folk sjöng, pratade, uppträdde, skrattade och blev avtackade, och jag kände att jag verkligen hade fallit för den här organisationen. Mig kommer de få se mer av.
  Tyvärr var jag tvungen att åka tidigare, redan halv sex på måndag morgon, för att gå på en utbildning i Stockholm. Det var förvisso något jag ville göra, men det var verkligen sorgligt att efter att ha gått omkring och snackat med folk en hel natt, plötsligt packa ihop alla sina saker från helgen och vandra iväg till tåget. Jag trodde inte att jag skulle missa särskilt mycket, men när jag i efterhand såg bilderna längtade jag tillbaka.
   Jag vill ha elevrådskongress, och det suger att det dröjer ett helt år till nästa!

De senaste dagarna har jag kännt mig fruktansvärt skoltrött. Jag sover helt okej-mycket och vi har inte överdrivet mycket att göra, men för första gången sedan jag började på Donner känner jag mig så opepp på skolan att jag överväger att mitt under blanka dagen gå hem och göra något annat.
   Hittills har det resulterat i en missad skoldag, plus att jag nu sitter vid datorn under min mattelektion och läser gittan, facebook och annat skoj. Eh.

Men det är ingen idé att plugga om jag inte har lust. Det blir bara skit då. Så jag tar en paus helt enkelt.
   För det kommer väl tillbaka, eller?

Idag gjorde jag ett test på facebook som hette något i stil med "Vilket politiskt ungdomsförbund borde du gå med i?" Det märktes ganska direkt att det var någon MUF:are som skapat det, då alla svar som kan tänkas passa in under det moderata tänket hade fina och seriösa beskrivningar medan de få andra (de flesta svaren kunde nämligen ha kommit från en MUF:are, fick i alla fall jag känslan av) lät klumpiga, omotiverade och inte minst flummiga.

   Nåja, jag gjorde testet och blev inte särskilt förvånad (med tanke på ovanstående) när jag tydligen var MUF:are, vilket ändå var väldigt konstigt eftersom jag svarat både att jag vill ha förnyelsebar energi, att man "inte ska behöva arbeta, utan få lön ändå" (eftersom jag vet vad de syftade på och vad det innebär), att jag brinner för jämställdhet och åtminstone inte vill att man ska få köpa alkohol hejvilt. Alltså kände jag mig, enligt min egen uppfattning, väldigt lite MUFig, men tydligen borde jag absolut gå med i MUF!

   Och jag blir SUR! För om det här är sättet MUF lockar medlemmar känns det ju fruktansvärt dåligt! Kunde man ens bli Grön Ungdom? undrade jag, och gjorde därför testet en gång till och svarade denna gången ENDAST saker som "nej, jag gillar inte fildelning för internet är ju dåligt för miljön" och att alkohol inte borde säljas alls utan att vi borde "låta träden behålla sin etanol" samt att alla skattepengar borde användas till att bekämpa miljöbovar osv.

Vad i h-lvete?!