AnnaochSara

 Denna veckan har vi temavecka, och man har sitt b-språk som tema så jag och Anna kommer inte vara tillsammans alls, eftersom hon har tyska och jag franska.

 I måndags hade vi i alla fall friluftsdag. Jag var trött både kropp och knopp (fyndigt värre) och gjorde urdåliga resultat. Mitt första längdhopp var skrattretande; 2.97. Mitt rekord är 3.90, så vad fan hände egentligen?
 Springningen gick inte heller särskilt bra, men det hade jag inget emot för det ledde till att jag bara hade tredje bästa tiden av tjejerna och därför skulle få slippa stafetten. Men nej, så tur skulle jag inte ha. Jenny hade ont i sitt ben och jag fick ta hennes plats.
 Vi som skulle springa var jag, Anna, Hampus och Anton. Hampus är sjätte bäst i sverige på 100 m, så vi hade goda chanser att inte komma allra sist (vilket vi gjort året innan eftersom vår klass är rätt kass på idrott över huvud taget), och Anton är också super-seriös friidrotts-människa.
Strax innan starten visade Hampus mig hur vi skulle växla. När han var ca 10 m bort skulle jag börja göra pippiliknande hoppsa-steg i sidled och sedan börja springa när jag fått pinnen. Aldrig, tänker jag, inför hela skolan?! Hampus övertygar mig till slut att det är bästa sättet och att han annars kommer springa över mig.
 Vi ska springa 4x100 m och Hampus tar första biten. Han drar ifrån direkt och jag får ett jätteförsprång som jag faktiskt lyckas hålla tills jag ska växla till Anna. Anna springer på bra, och växlar till Anton som drar ifrån ännu mer och vinner! Helt otroligt! Jag tror inte det är sant, det finns inte, det är inte möjligt! Alla gratulerar Anton och Hampus, och ingen märker mig och Anna.

 Sedan är dagen slut (11.00) och jag bestämmer mig för att vara snäll mot min mamma genom att äta lunch med henne. Hon lovar mig ett par jeans :)


 Igår och idag hade vi vanlig temavecka. Jag arbetar med Johanna i 9G och vi är riktigt grymma faktiskt. Gör i princip ingenting på hela dagarna och ändå är vi nästan klara. Magiskt! 
 Imorse lagade vi fransk mat; grönsakssoppa och Tarte Tatin (fransk äppelpaj). Det var faktiskt riktigt gott, och såhär gick det till:
 Jag och Jenny ska göra äppelpaj. Snabbt läser jag igenom första meningen i receptet och hinner uppfatta att man ska blanda mjöl, socker, smör och ägg. Sagt och gjort, jag blandar ner mjölet, sockret och ägget och ber Jenny hämta ett ägg. Samtidigt tar jag fram en spiralvisp och börjar blanda. Hela smeten fastnar på två sekunder inuti själva spiralen. Och den går inte att få ut. Vi väntar med smöret medans Jenny läser vidare i receptet. Då upptäcker hon ett stort fel. Vi skulle tydligen ha blandat mjöl, smör och socker, och sedan hällt i äggulan. Hoppsan hejsan, vi har gjort helt fel, så vi bestämmer oss för att slänga den gamla smeten och börja om på nytt.
 För att läraren, Catharina, inte ska se vårt stora misstag ställer vi in bunken  i skåpet under diskbänken och börjar med den nya smeten.
 Den nya smeten blir jättekletig innan vi ens hällt i äggulan och jag frågar varför. 
 "Har du haft i ägget än?" undrar Catharina.
 "Nej, inte än, men det är ändå såhär kletigt"
 "Vad har du haft i då?"
 "Bara mjölet, sockret och smöret"
 "Inte ägget?"
 "Neeeej, inte ägget"
 "Men varför ligger det äggskal på er diskbänk då?"

 Helvete. Aooooch. Skalen ligger precis bredvid bunken, bara att erkänna.


Puss och kram, skumbanan! /Sara

PS: ANNA HAR KLIPPT LUGG OCH DET ÄR SKITSÖTT!